I början av 90-talet började penanfolket göra motstånd mot skogsskövlingen genom att blockera de nya grusvägarna som användes till att frakta timmer på. 

Eftersom deras traditionella levnadssätt inte längre är möjligt att upprättahålla har Albatros stöd till penanfolket under senare år först och främst handlat om att hjälpa penanfolket att omställa sig från nomadlivet till fast boende. År 2009 tog vi ett stort steg framåt med etableringen av fast boende genom att bygga två långhus till en av de sista grupperna som hade stått emot skogsskövlingsföretagen.

Långhus är en Borneo-specialitet, en gemensam byggnad där man bor sida vid under samma tak. Puak-gruppen hade gett upp nomadlivet och bildat ett mer eller mindre permanent läger i närheten av en timmerväg. De ville ha ett långhus för att bo på samma sätt som de andra infödda på Borneo och för att kunna positionera sig bättre i kampen om rättigheterna till marken. År 2010 avslutade vi konstruktionen av långhus nummer två, där penanfolket nu bor och har börjat odla marken runt omkring.

Det finns cirka 10 000 penaner på Borneo och många av dem har dåliga tänder. Därför hjälpte Albatros 2012 ett team frivilliga tandläkare från Implantatkliniken i Köpenhamn med att ta sig ner till penanfolket. Tandläkarna satte upp temporära kliniker och tog hand om flera hundratals patienter.