Torshamn
Stadens attraktioner
Torshamn är lätt att lära känna till fots. Från Tinganes-halvön kan man promenera genom den gamla stadsdelen, Reyn, se på den inre hamnen och de kringliggande gatornas utbud av bland annat gallerier. Tinganes delar huvudstadens hamn i en östlig del, Eystaravág, och en västlig del, Vestaravág, där det finns en marina och matställen, inrymda i gamla magasin.
I den gamla stadsdelen Tinganes har det färöiska självstyret sitt hem. Stadens historia upplevs bäst här bland vackra byggnader med gräsklädda tak och kullerstensgator.
I Torshamn finns också en lång rad spännande butiker som representerar färöisk kultur.
Vida kända är Guðrun & Guðrun för sina tröjor med stjärnmotiv, som bland andra Sofie Gråbøl alias Sarah Lund hade på sig i tv-serien Brottet från 2007. På huvudgatan Niels Finsens gata kan man se duons kreationer av 100 procent obehandlad färöisk ull.
Ett annat bra ställe att få inblick i färöiska designtalanger är i den kombinerade designbutiken och kaféet Østrøm, som är inrymt i ett före detta timmerlager.
Vid sidan av Østrøm ligger den fina litografiska verkstaden Steinprent, där en rad stora, nordiska konstnärer, bland andra Bjørn Nørgaard och den nu avlidne Per Kirkeby, har fått producerat en del av sin konst. Upplev också den store färöiske författaren William Heinesens hus, som nu är museum. Sonen och konstmålaren Zacharias Heinesen har inrett bostaden till ett minnesrum för sin berömde far. Här finns teckningar av sönerna, självporträtt och mycket annat.
Intressant är också Nordens Hus, som ligger på toppen av Torshamn mellan karakteristiska grönklädda kullar. Här bjuds det olika konserter och konstutställningar, försäljning av färöiskt konsthantverk, kafé med förfriskningar och panoramautsikt.
Natur
Den fantastiska naturen ligger strax utanför stadens tröskel och man behöver inte ge sig långt utanför stadsgränsen för de storslagna upplevelserna. Man kan till exempel ge sig ut med båt och uppleva Vestmannabergen med smala raviner och djupa grottor, där man färdas under de branta nästan 700 meter höga klipporna. Tusentals havsfåglar, bland annat gräsänder, lommar och alkor, har sina häckningsplatser här, och det går också att se lunnefåglar, populärt också kallade sjöpapegojor – små, charmiga fåglar med färgglad näbb. De bygger sina bon på klipphyllorna och de gräsklädda branterna, där de lägger ett enda ägg.
Ta gärna också en tur genom den nya tunneln med rondellen längst ner till Eysturoy och vidare till Kunoy där man har en fantastisk utsikt mot de höga fjällen. Från Kunoy kan man köra vidare via Klaksvik till Viðareiði på Viðoy, där en minst lika storslagen utsikt över Atlanten och öarna Fugloy och Svínoy väntar.
Historia
Första gången Färöarna omtalas i skrift är i verket Liber de Mensura Orbis Terrae från år 825. Det var den iriske munken Dicuil som här omtalade ett land med får och havsfåglar som låg bara ett par dygns seglats från de norra Brittiska Öarna.
Enligt verket kom de första iriska munkarna till öarna omkring år 625. Det är ovisst om de själva drog vidare till Island eller om de fördrevs av vikingar, men omkring år 825 bosatte sig Grím Kamban här i varje fall som den förste norrmannen.
Det finns också tecken på att vikingar har bott här, redan från cirka år 400. År 900 upprättades Tinganes i Torshamn, och vikingatiden varade fram till Tróndur i Gøtus död år 1035.
1380 kom Färöarna med Norge under den danska kronan, och från 1655 till 1709 gav kungen Färöarna till låns till Christoffer von Gabel och därefter till hans son Fredrik.
De två männen styrde öarna med hård hand under en lång och lidande period för befolkningen.
Omkring år 1800 intensifierades konflikterna med den danska administrationen. Det var här, som Nólsoyar Páll, som i dag ses som nationalhjälte, skrev det berömda Fuglakvæði, där de danska ämbetsmännen sågs som rovfåglar och jagas bort.
Först efter andra världskriget kom längtan efter självständighet och nationellt medvetande i gång på riktigt. Fiskeexporten hade varit gynnsam för Färöarnas ekonomi, och efter kriget skulle landets framtid förhandlas. Vid en folkomröstning om färöisk självständighet år 1946 röstade en majoritet för utträde, men den danska regeringen upphävde resultatet och i stället beviljades hemmastyre ett par år senare. Diskussionen om faktisk självständighet är fortfarande aktuell.