Förutom katastrofhjälp och utvecklingshjälp i de större organisationerna som Svenska Kyrkan och Röda Korset har Albatros även deltagit i ett antal projekt. Vi föredrar däremot projekt som vi själva kan styra och inte minst se hur det vi gör hjälper.

Vår målsättning är att projekten ska vara kopplade till vår egen eller våra resenärers närvaro för att förbättra förhållandena i aktuellt område. Det första vi tittar på är arbetsförhållandena för våra anställda, utbildning av lokalbefolkningen och därnäst lokalsamhället. Vi bygger skolbyggnader, borrar brunnar, tar fram utbildningsprogram och tittar på nödvändiga behov. Det kan exempelvis röra sig om rent dricksvatten, ordentliga spisar eller trädplantering. I Masai Mara planterade vi under ett antal år 20 000 nya träd varje år för att kompensera för trädbränningen.

I Sydafrika möter vi paradoxen mellan att hjälpa byarna runt våra Kruger Camps samtidigt som vi bekämpar krypskytte som vi vet att många av byarna är involverade i. Därför lägger vi idag en hel del pengar på att bevara noshörningen och andra utrotningshotade djur, men även många resurser på att skapa bra och rena arbetsförhållanden inspirerade av vår egen kultur, som i många avseenden skiljer sig ganska mycket från den lokala arbetskulturen. Vi bjuder löpande in lokala skolklasser i Kruger på safari för att undervisa dem i naturvård och värdet av den.

De senaste 35-40 åren har Albatros byggt upp ett enormt nätverk av hundratals kontakter över hela världen. Dessa underhålls dagligen från vårt huvudkontor i Köpenhamn och av våra över 800 engagerade reseledare. Det har gjort att vi har kunnat utföra både små och stora hjälpaktioner där vi lyckligtvis har kunnat göra en snabb och effektiv insats. I samband med en översvämning i Myanmar (Burma) frågade våra lokala partners om vi ville vara med och fylla ett turistfartyg, som vi ändå behövde avboka av samma anledning, med ris och skicka hjälp till alla som var strandsatta på lerbankerna i floddeltat. För endast 50 000 danska kronor kunde vi hjälpa till fortare än de internationella organisationerna. I samband med orkaner i Havana frågade vi vår guide på plats om vi kunde lägga några tusen kronor på de sämst ställda familjerna som inte fick någon annan form av hjälp. På samma sätt skickar vi hjälp till massor av samarbetspartners i tredje världen. Det kan röra sig om ett nedbränt tehus i Nepal eller en försvunnen fiskebåt i Sri Lanka. Våra nära förbindelser innebär att vi ibland kan göra en stor skillnad med ofattbart små medel. Detta har naturligtvis inte så mycket att göra med våra resor och dagliga verksamhet, men vi anser själva att det bidrar till att understryka vår existens, och skapar sammanhållning och engagemang bland våra medarbetare.

Vårt äldsta pågående projekt är att stödja ett litet regnskorgsfolk på Borneo som heter Penan. Projektet inleddes för nästan 30 år sedan som en kampanj mot att fälla regnskogen de bor i. Idag måste vi tyvärr avslöja att vi förlorade kampen mot ”hållbar” palmolja, och efter hand som övriga stödorganisationer gav upp stod vi ensamma med stödaktiviteter som vi har valt att fortsätta än idag, eftersom det helt enkelt inte är någon annan som hjälper till.