Iran
Irans historia
Den akademiska konungen Kyros II regerade i Persien från mitten av sjätte århundradet före vår tideräkning, och det är även från den här tiden som den första persiska historien finns dokumenterad. Bildandet av det persiska riket, vilket ledde till bildandet av Iran, räknas till den akamenidiska dynastin. Kyros II regerade även över delar av Hellas, Turkiet, Israel, Irak och Syrien och hans söner regerade över stora delar av Egypten. Efter detta skulle akamenidiska härskare utvidga riket ytterligare ända till Egeiska havet i väst och Indien i öst. Det som idag är känt som Persepolis blev rikets mittpunkt, och idag är området rikt på arkeologiska skatter efter de akamenidiska storkonungarnas monumentala byggaktiviteter.
Under den persiska historien har både mongoler, afghaner och flera dynastier haft kontroll över landet. I början av 1800-talet upprättades diplomatiska förbindelser mellan Iran och de europeiska stormakterna, och landet hamnade under ett växande inflytande från utländska kapitalintressen. Europeiska utbildningsmetoder och teknik vann efter hand mark i den persiska hären och i slutet av århundradet var Iran nästan en europeisk halvkoloni. På 1900-talet upptäckte man olja i landet, något som ökade intresset för Iran ytterligare, speciellt från stormakterna Ryssland och Storbritannien. Detta ledde till att landet år 1909 delades in i tre ekonomiska intressezoner: en brittisk, en rysk och en neutral zon. År 1935 ändrades landets namn officiellt från Persien till Iran.
1979 förändrade den islamiska revolutionen Iran. Revolutionen bestod av två faser. Under den första störtade en allians av liberala, religiösa och vänsterradikala grupper shahen (konungen), som hade ett ytterst litet stöd hos folket. Under den andra fasen tog prästerskapet makten och Iran gick från att ha varit en västligt orienterad monarki till en islamsk teokratisk republik under Ayatollah Khomeini.
Befolkning och samhälle
Iran har en ung befolkning till följd av en babyboom efter den islamska revolutionen, och cirka två tredjedelar av befolkningen anses vara under 15 år. Det skiftande landskapet gör att endast nio procent av landet är odlingsbart, något som har medfört en hög migration från landsbygden till städerna. Hela 71 procent av befolkningen bor i städer och arbetslösheten innebär ett stort problem – även för högutbildade. En av följderna av detta är att Iran har världens största så kallade intellektuella utvandring. Detta innebär att nyutbildade personer lämnar landet till följd av bristande arbetsmöjligheter, och dränerar sitt eget land på kompetens som det så väl behöver.
Iran är ett land med stora oljeresurser och stora naturgasreserver. Oljan står för hela 80 procent av exportintäkterna och landet anses som en regional stormakt.
Geografi och klimat i Iran
Iran är en av världens bergigaste nationer och består huvudsakligen av berg och högland, koncentrerade till landets centrala delar, och flacka, odlingsbara områden vid kusten. På höglandet snöar det ofta och kan vara riktigt kallt medan det kan bli upp till 40-50 grader på låglandet. Klimatet är huvudsakligen torrt eller halvtorrt medan ett subtropiskt klimat dominerar längs Kaspiska havets kust. Somrarna är varma och vintrarna kalla.
Iran är ett vidsträckt land med ett skiftande landskap och utspridd befolkning, något som har skapat en del problem vid uppbyggandet av landets infrastruktur. Huvudstaden har skiftat genom landets historia och på grund av svårigheterna med att enas om en central huvudstad skulle det dröja ända till 1700-talet innan valet slutligen föll på Teheran.
Sevärdheter
Den Blå Moskén byggdes 1465, och är en av sin tids mest praktfulla byggnader. När byggnaden en gång stod färdig tog det ytterligare 25 år att täcka dess yta med blå kakelplattor och sirlig kalligrafi. Tyvärr skadades moskén svårt i samband med en jordbävning 1773 och bara den stora välvda ingången skonades. Här kan man fortfarande se det blå kaklet. I moskéns sydända finns ett mausoleum över Shah Jahan som lät uppföra moskén. Tabriz var huvudstad i hans kungadöme som täckte stora delar av det moderna Iran, Azerbajdzjan och Turkiet. Under 1950-talet påbörjade de iranska myndigheterna en återuppbyggnad av moskén.
Yazd är en av de gamla handelsstäderna längs Sidenvägen där karavaner med handelsresande köpte silke, mattor och andra textilier på väg mot Centralasien och Indien. Yazd är inte bara berömt för sin silkesproduktion och sitt fina hantverk, utan också för sina vindtorn och vattenanläggningar som byggts för att avhjälpa sommarhettan. I förhållande till många andra iranska städer har Yazd bevarat sin autentiska charm och klassiska persiska stil med slingrande trånga gränder, öppna torg och livliga basarer. Arkitekturen i Yazd sägs vara den mest persiska som går att finna och har genom århundradena bevarats av det varma klimatet och frånvaron av invasioner. Som kuriosa kan nämnas att Marco Polo år 1272 på väg till Kina besökte Yazd som han kallade ”den goda och nobla staden”.
Persepolis-palatset är vackert beläget vid Kuh-i-Rahmat-berget drygt 60 km från Shiraz. Palatset är den sista lämningen av det förhistoriska Mellanöstern och är självklart upptaget på UNESCO:s världsarvslista. Persepolis var huvudstad i Akmenidernas imperium (ca 550 – 330 f. Kr), uppfördes av storkung Darius den store för nästan 2 500 år sedan och byggdes sedan ut under Kung Xerxes och hans efterkommande. Persepolis hade de mesopotamska byggnadsverken som förebild och är inte mindre än storslaget med sina utsmyckningar – t.ex. lejonskulpturer och intrikata reliefer uthuggna i sandsten.
Shiraz kallas Irans poetiska huvudstad och ligger vackert i Zagros-bergen. Shiraz sägs ha landets vackraste basarer, och längs de livliga marknadsgatorna kan vi bland annat se nomader som kommer för att handla. Här kan man köpa allt mellan himmel och jord – från orientaliska antikviteter till handvävda mattor, kopparföremål, grönsaker, kryddor och målningar. I området finner man också flera vackra trädgårdar, badhus och inte minst – stadens bästa mattbutiker.